Jag fick en lång, lång kommentar från Jenny om förra inlägget som fick mig att tänka till lite extra och också vrida och vända lite till på hur träningspassen brukar se ut när Rosa är som gnälligast.
Det som jag ”vet” (utifrån att ha pratat med och lyssnat på duktiga instruktörer) är att pip/gnäll kan bero på både förväntan och frustration och på generellt alldeles för hög stressnivå. Alla de här sakerna går förstås in i varandra lite grann. Förväntan leder ju till frustration om inte förväntan infrias och hunden har ju också lättare att hantera både förväntan och frustration om stressnivån är låg.
På kursen förra helgen (”Lugn och fokus”) tog Åsa Jakobsson som exempel att pip i stegförflyttningarna och ljud vid inkallningen i lydnaden ofta beror på för ritualiserade belöningar (förväntan på belöning). Har man den typen av ljud jobbar man bäst med att göra belöningar mer oförutsägbara, både vad gäller när de kommer och hur de levereras.
Kommer ljuden istället av ren frustration kan det ibland vara bra att låta hunden ”jobba igenom” frustrationen. Här kan man till exempel tänka sig hundar som gnäller när den riktas om inför markering nummer två i en dubbelmarkering. Här fick jag rådet från Eva B att fortsätta träna vändningar bort från en dummy (trots att de har lett till ljud) men att vara noga med att inte skicka förrän Rosa tystnat och varit tyst minst 4 sekunder.
Vad gäller rent stressorsakat gnäll bör man verkligen försöka låta bli att låta hunden hamna på den stressnivån i samband med träning.
För Rosas del kan jag verkligen se att hon ljudar av alla tre anledningar, men kanske mest på grund av frustration och stress. Att hon gnäller när jag tar ut henne ur bilen, eller när jag plockar fram kopplet inför en promenad har nog till stor del med förväntan att göra. Hon kan också gnälla, som i exemplet ovan med dubbelmarkeringar, när vi vänder ifrån en utlagd apport eller kastad apport. Dessutom gnäller hon när det blir många saker för henne att hålla redan på, vilket jag tror blir en ren stressreaktion. Exempel: träningen i förra veckan som föranledde det förra inlägget om gnäll. Jag tror att gnället då orsakades av att det var mycket vittring i luften (korna som gick i hagen), en extra person vars funktion Rosa säkert förstod var att kasta och som ledde till förväntan och ett extra ekipage (potentiell konkurrens om arbete). Allt detta i kombination med att det var tidig kväll (den tid hon är som mest aktiv) och att jag inte hunnit samla ihop henne innan med lite samarbetsövningar blev verkligen för mycket.
Så efter att ha tänkt igenom när Rosa gnäller har jag kommit fram till att jag i hennes fall inte tror att det kan förklaras med ren belönings-/arbetsförväntan. Annars är jag helt med på att det nog är lätt, om man har en jaktlabbe med turbomotor och tänker intensiv lydnadsträning från början, att bygga upp en väldigt hög förväntan hos hunden på arbete i sig. Nu har ju jag haft ”turen” med Rosa att det faktiskt inte har gått att träna lydnad utan tanken på stressnivå heller, i och med att hon visat väldigt många tecken på att varva upp för mycket i den träningen också. Det har visat sig genom beteenden som jag inte kunnat släppa igenom i träningen överhuvud taget (framför allt ett extremt hoppande) och därför har ju även den lilla, lilla lydnadsträningen (5-6 pass totalt?) gått ut på att växla mellan lugn och aktivitet. Jag tror alltså inte att det är lydnaden som är boven för oss, fast jag är helt övertygad om att man med en ferrarihund kan köra i diket om man går ut för hårt med lydnaden utan att tänka på att träna hunden på att vara lugn i förhållande till arbete även i denna gren.
För att undvika att hamna i situationer där Rosa låter som mest tror jag att jag ska:
– Öka aktivitet lite grann, både mental och fysisk aktivitet. Vi gör så pass lite att hon rimligen inte kan vara överstimulerad. Alltså provar jag att öka lite och ser om det kan vara så att hon varit understimulerad.
– Framför allt ska jag se till att hon får bränna ur sig en del energi innan ett träningspass. Detta gäller speciellt träningspass på eftermiddagar/kvällar.
– Jag ska undvika att träna sen eftermiddag/i skymning överhuvud taget, framför allt de dagar jag jobbat och hon legat och samlat energi under dagen. Men generellt ska jag försöka undvika att träna de tider då jag tror det är som mest vilt i rörelse och därmed som mest vittring som kan störa ut hennes fokus.
– Jag ska träna antingen i större men lugn grupp, där en hund i taget körs och övriga sitter och tar det lugnt, själv eller kanske med en annan lugn hund och människa. Jag tycker mig se ett mönster i att hon har svårast när det bara är ett par andra människor och någon eller ett par andra hundar med. Då försöker hon hålla koll på allt samtidigt och verkar inte kunna sortera bland intrycken.
Svårast är nästan den första punkten. För i vissa sinnesstämningar vill jag inte släppa Rosa lös där jag bor (det är lite för mycket vilt som drar och hon är verkligen snabb som en blixt), så då är det svårt att låta henne snabbt ”bränna ur sig” lite energi den vägen. Och för att återknyta till ett par kommentarer på förra inlägget så tycker jag ju att det är lite läskigt att låta henne få utdelning genom att få jobba när hon är för uppvarvad. Dels riskerar det hon gör helt klart att bli fel om hon inte kan koncentrera sig ordentligt och dels vill jag inte att hon ska förknippa träning med stress.
Det jag funderar på är om jag kan hitta en ”slaskaktivitet” där jag inte ställer några exakta krav och där det inte gör något om det blir lite fel, bara hon får jobba med huvudet och komma ner lite i varv. Eftersom nosaktiviteter ofta fungerar bra för att få ner dem i stress skulle jag vilja ha en sådan aktivitet till detta, men jag kan verkligen inte komma på vad jag skulle kunna välja. Hon är så grym på personspår att det känns synd att ”slösa bort” det eftersom det finns risk att hon lär in lite felbeteenden när jag inte vill ställa några krav. Uppletande är lite för likt sök. Personsök och viltspår är lite omständligt.
Jag får nog fundera lite till, men har någon något förslag tar jag tacksamt emot dem!
Om jag ska köra någon mer lydnad eller inte har jag svårt att bestämma mig för. Gör jag det ordentligt så att hon får gå ner i varv mellan övningarna kan jag egentligen inte se att det skulle störa jaktträningen för mycket. Men jag vet inte. De dagarna jaktträningen går bra ser jag ju ingen anledning att seriöst ta mig an någon annan gren (förutom möjligtvis för att träna henne på att klara tävling och bygga upp förmågan att koncentrera sig längre stunder), men de dagar jaktträningen inte fungerar känner jag att vi verkligen behöver något annat att göra tillsammans som fungerar bra och där allt inte är blodigt allvar.
Slutligen hoppas jag att i alla fall en del faller på plats när hon blir lite äldre, om jag bara tar det lugnt och undviker att köra i diket under tiden, men lite vill jag ju träna ändå medan jag väntar på att hon mognar!
Rosa gör sig nästan alltid bra på bild…
Maris och vänner 